DET DOM ALDRIG NÄMNER
den får en att darra som höstlöven den får en att vissla i mörkret den är en stulen bil som kör iväg någonstans med dig utan ljus och sedan rättegången.
I hope you are laughing when the sun shines
the return
vill bara bryta ihop, krypa ner under täcket och aldrig mer kliva upp just nu men tyvärr funkar inte livet riktigt så och imorgon ringer väckaren kvart över sex. förhoppningsvis kan våra fina hästar muntra upp mig lite iallafall och göra klumpen i magen lite mindre.
goooodnight
somebody that I used to know
äckliga människor det finns som inte kan låta andras saker vara men du vänliga själ som tyckte att du behövde dom mer än mig ska ha så jävla roligt när du använder upp dom. har sagt det förr och jag säger det igen: jag skäms över att vara människa.
<3
dagen började iallafall med att vi lastade hästarna, åkte till jossi för att hämta upp hennes seven och när vi ska lasta honom så vägrar bakluckan att åka ner. paniken uppstår litegranna, speciellt med tanke på att vi har två hästar fast där inne... efter några om och men där vi försökt få tag i någon verkstad som hade stängt så chansade vi och åkte till forslunds och där hade dom thank god öppet och kunde hjälpa oss direkt så en halvtimme senare var vi påväg mot boden igen och var så jävla lättad att jag knappt visste om jag skulle skratta eller gråta.
hade varit just jävla typiskt när det gäller allan om det hade oturat sig ännu mer....
på travet gick det iallafall äckligt bra och allan var tvåa på nytt rekord bara slagen av storfavoriten som aldrig varit sämre placerad än tvåa. om man tänker på att han inte har startat på över ett år och att han var rejält uppanmäld och mötte alltför tufft motstånd så ska det fan knappt vara möjligt att göra en sån prestation han gjorde idag. han överraskade oss alla och det bästa var att hästen kändes så otroligt fin hela loppet och att han återhämtade sig bra efteråt!
sekunden han passerade mållinjen så gick luften ur mig totalt och tårarna bara rann haha. det känns verkligen som en seger i sig att han ens kom till start och jag är så lättad över att comebacken nu är överstökad och att allt gick bra!!
nu är det bara gå och lägga sig igen för imorgon är det upp och jobba och sedan fyller världens bästa ellen 18 år så då blir det att fira henne på kvällen!
sen är det ju inte helt fel heller att ha den snyggaste hästen i stallet. älskade underbara allan <3
im what's left i'm whats right i'm the enemy
och och nu kryper jag ner i sängen och laddar upp inför morgondagen då allanballanbus road gör comeback på travovalen. ska bli så jävla roligt samtidigt som det förmodligen kommer vara bland det värsta jag har varit med om då jag redan idag gått med en fet klump i magen och varit äckligt nervös.
vi hörs nästa gång jag orkar skriva i den här förbannade bloggen. peace, love and understanding!
world spins madly on
wonderful
på fredag är det äntligen dags igen för mina nerver att helt freaka out, för då gör älskade allanballan comeback på travbanan. går inte att förklara i ord hur otroligt äckligt skönt det känns så säger bara: äntligen!
sitter på skolan nu fortfarande av någon jävla anledning, vi slutade för typ två timmar sen snart... vet inte vad vi gör kvar här??? stannar iallafall i stan och hänger med mina fula vänner ett tag. peace ooout
I'm the voice inside your head you refuse to hear
blev att jobba idag trots att jag egentligen var ledig men en viss linnea hade magsjuka så det var bara att ställa upp! var på vitsand idag med fyra hästar och de flesta skötte sig bra. vår hårding till unghäst scandal bear såg riktigt läcker ut när han väl slappnade av och sprang inte och bråkade lika mycket som förra helgen.
men bäst för dagen var allanballan road! tanken var att han skulle få ett lite hårdare jobb för att testa honom mer än tidigare, och han presterade faktiskt över förväntan. såg oförskämt läcker ut och när lasse skruvade upp tempot rejält på sista bortre långsidan så hade en starthäst med 1.2 miljoner på kontot svårt att följa med honom, vilket kanske säger en hel del om hur fin han var!
lite synd bara att han var så bra idag så att de övriga hade svårt att hänga med, han blev lite väl lat när han fick gå ensam i ledningen och hade nog gått en snabbare tid om han fått sällskap runt sig! vi provade även norsk på honom för första gången idag och lasse fick precis den responsen han ville ha när han drog den så blir nog att köra på det framöver också!
och igår åkte fina loads of dosh till bergsåker för att starta i ett lopp med eklöf i vagnen. eklöf som för övrigt blev så förtjust i hästen senaste starten när han körde och han var helt övertygad om att hästen skulle vinna idag! och visst fan såg det bra ut när han tog ledningen direkt i starten och ledde hela loppet med 2 längder, tyvärr snubblade han till lite ca 50 meter från mål och förlorade segern på målfoto... men det var helt klart ett steg i rätt riktning och om den hästen fortsätter utvecklas har han definitivt pengar att tjäna!
allan ska för övrigt anmälas till boden den 18 maj. jag hoppas verkligen att han kommer med men tror tyvärr icket att mina nerver håller med om den saken.
vad händer ikväll då? hmmmm den som lever får se. och till alla muppar som läser min blogg och klagar på att jag alltid skriver om stallet och hästarna: det är det absolut roligaste jag vet, det jag lever för och dessutom tar det upp en väldigt stor del av min tid. sist jag kollade var det min blogg där jag skriver om mitt liv och hästarna och travet råkar vara mitt liv och passar det inte behöver ni inte läsa! bra då har vi rett ut det, blöta pössar!
heartbeats
sedan jag skrev sist har jag firat minna 18 år i staden, hängt på V75 i umeå, jobbat, jobbat lite till, chillat, hängt i luleå, befunnit mig knappt en meter från kapten röd och blivit FET starstrucked, jobbat ännu mer, och sen var det typ inget mer. jo just det, skola också tyvärr.
brukar inte vara den som surar ihop på vädret när det ändå inte går att göra någonting åt, men efter att ha jobbat 8 h konstant i det förbannades jävla piss snöregnhelvetes blåsvädret igår så kände jag igår bara: DÖÖÖÖÖÖ. Så. Jävla. Less.
idag blev jag däremot desto gladare när lasse berättade att det finns ett bra lopp åt allan den 25 i skellefteå som han kanske ska anmäla till, äntligen!!!! det går inte att beskriva vilken otrolig lättnad jag känner just nu! vågar inte hoppas på allt för mycket för alltid när man börjar hoppas så brukar det börja jävlas igen och vips är man tillbaka på ruta ett, men känns verkligen som att jag gått omkring och burit på tre ton stenar tidigare och nu har allting släppt. fy fan vad skönt!!!!
ibland har man bara velat ge upp när han aldrig blivit bättre men den där hästen har tamigfan varit värd varenda minut man har lagt ner på honom och förhoppningsvis kanske han kan börja ge tillbaka lite av den tiden nu. kan inte annat än hoppas att flera års helvete med skador, operationer och liknande är över nu!
älskade älskade häst, världens finaste. <3
